Det är kört för idrotten

Jag hoppas att jag har fel i allt jag skriver från och med nästa rad.
Men jag tror att det är kört nu.
Dagens besked från regeringen gör att idrotten, som vi minns den, snart bara är ett avlägset minne.
Beskedet fattades på mycket vaga grunder och kom som en oväntat punch rakt i solar plexus på svensk idrott. Hallengren mässade någonting om att ”trenden går åt fel håll” och sedan var det inte mer med det.
Inga djupare följdfrågor om grunden för beslutet, ungefär precis så mesigt som det låtit från mediahåll under en genomsnittlig pandemipresskonferens.
Idrotten håller på att gå under.
Det är inte ens någon hemlighet längre och nu tror jag att det är kört.
Varför jag tror det?
Jo, jag tror inte att 50-gränsen, den så förhatliga, kommer att höjas inom överskådlig tid.
Jag tror verkligen inte det.
Kan omöjligt se det.
Jag tror att vi står inför en hockeysäsong i praktiken utan publik och en hockeysäsong utan publik innebär i praktiken att de flesta klubbar kommer att få bomma igen, lägga ner och lämna nyckeln till kommunen.
Ungdomsverksamhet, juniorverksamhet – hur ska du kunna bedriva det när du går i konkurs och lägger ner?
Varför tror jag nu det?
Det är här vi får ta en titt på siffrorna.
Siffrorna som verkligen betyder något.
Nämligen två olika siffror: Siffrorna över antalet intensivvårdare coronapatienter och siffrorna över antalet dagligt döda – siffrorna som säger det viktigaste om vårdläget och som säger det viktigaste om virusets dödlighet.
Dessa siffror i dag, i ett land med cirka 10 500 000 invånare där det varit fullt blås i kollektivtrafik, handel, restauranger, simhallar hela året är 21 personer på iva och 0 (noll) döda. Trots att antalet smittade ökat något kan åtminstone inte jag se någon korrelation mellan smittan och ökade ivafall eller dödsfall.
Dessa siffror har dagligen legat stabila kring 15-20-strecket respektive 0-3-strecket sedan slutet av juni. Jämfört med en vanlig influensasäsong är det nästan ingenting i jämförelse.
Det är med pandemimått mätt oerhört starka och positiva siffror, siffror många andra länder inte är i närheten av under överskådlig tid.
Trots dessa siffror väljer regeringen att låta 50-gränsen vara kvar, som vanligt med ett hopp som ter sig alltmer falskt om att den kan komma att höjas om utvecklingen vänder till det bättre.
Det är därför det är kört för idrotten.
Det är därför stora delar av idrotten nu inser att hoppet är ute och kommer att få kasta in handduken.
Jag hoppas som jag nämnde inledningsvis att jag får fel i allt jag skriver i den här texten och ni får gärna kopiera den, mejla den till mig och förklara hur fel ute jag var om idrotten lirkar sig ur denna Karelin-brygga.
Beakta dagens måttstock: en mycket svag ökning av antal smittade, 21 på iva och noll döda och räkna själv ut vilken utveckling som kommer att krävas för att regeringen ens ska överväga att höja gränsen från 50 till 51. Det kommer inte att ske och det grymmaste av allt är att idrotten är den enda sektor som drabbas av att alla andra sektorer tillåter folk i obegränsad utsträckning (tänk en miljon/dag i Stockholms kollektivtrafik, tänk 30 000 besökare per dag i Mall of Scandinavia och betänkt vilka potentiella smitthärdar de är).
Allt är politik nu och när idrott blir politik mår idrotten aldrig bra.
Det är kört.
Jag utgår från att det är det.
De allra starkaste kommer att överleva men inte de mindre, de som också är helt beroende av sin publik (här kan du exempelvis läsa in de allra flesta klubbarna i Hockeyallsvenskan).
Jag har heller fortfarande inte sett tillstymmelse till minsta kampvilja från idrotten utan bara en massa protokoll och alltmer patetiska skrivelser där man ödmjukt ber De Som Bestämmer om en chans att visa hur duktig man är på att följa sina protokoll.
Idrotten är duktig, men inte ens en timid schackspelare från Flen är mer konflikträdd än vad idrotten är. Idrotten har ingen Gardell som skiter fullständigt i vad folk tycker om att han går bananas. Hans budskap sätter press, det är det viktigaste för Gardell och kulturen, som kan tillgodoräkna sig nästan fem miljarder kronor i stöd jämfört med idrottens 1,5, som dessutom är försedda med förtäckta hot till de klubbar som anses ha agerat oansvarigt.
Det är kört nu.
Dels beroende på att De Som Bestämmer trots dagens gynnsamma läge inte ens kan tänka sig att rucka på 50-regeln.
Dels därför att idrotten hellre tycks vilja gå under och själva leka politiker än att blåsa till strid på riktigt och vägra finna sig i den behandling man fått utstå sedan den 27 mars när 50-gränsen infördes.
Nämnde jag förresten att det är kört nu?